Alla har senescenta celler. De finns i huden, hjärnan, musklerna och hjärtat. Varje dag utsätts kroppen för stress — dålig sömn, sol, föroreningar, psykologisk påfrestning — och det påverkar dina celler. De flesta repareras. Vissa dör och ersätts. Men en del gör varken det ena eller det andra. De slutar fungera, men vägrar försvinna. Forskningen kallar dem senescenta celler. I populärvetenskapliga sammanhang har de fått ett annat namn: zombieceller.
Varför åldras vi?
Länge betraktades åldrande som något som bara hände — en oundviklig nedgång utan tydlig orsak. Det stämmer inte längre.
Under de senaste två decennierna har forskare identifierat tolv biologiska mekanismer som driver åldrande. De kallas hallmarks of aging och publicerades 2013 av ett internationellt forskarlag — och uppdaterades 2023 i tidskriften Cell. Bland dem finns telomernedbrytning, mitokondriell dysfunktion och genomisk instabilitet. Och en av de mest studerade: cellulär senescens.
Det innebär att åldrande inte är slumpmässigt. Det har specifika, identifierbara orsaker — och cellulär senescens är en av dem.
Vad händer inne i en senescent cell?
En frisk cell delar sig, utför sitt arbete och dör när den inte längre fungerar. Det kallas apoptos — programmerad celldöd. Det är en naturlig och nödvändig process.
En senescent cell har tappat den förmågan. Den delar sig inte, men den dör inte heller. Istället stannar den kvar — förstorad, dysfunktionell och metaboliskt aktiv. Och det är inte det värsta.
Senescenta celler utsöndrar en cocktail av inflammatoriska signaler, enzymer och andra molekyler. Forskningen kallar det SASP — senescence-associated secretory phenotype. De här signalerna påverkar omgivande frisk vävnad. Tänk dig en möglig frukt i en skål med friska frukter. Den ligger bara där — men med tiden påverkas allting runt omkring.
SASP driver kronisk, låggradig inflammation. Den typen av inflammation som inte märks som en svullen vrist, utan som en tyst belastning på vävnader och organ, år efter år.
Varför blir det värre med åldern?
I en ung kropp fungerar systemet. Immunförsvaret identifierar senescenta celler och röjer undan dem — vanligtvis inom dagar eller veckor. Balansen hålls.
Men immunförsvaret är inte immunt mot åldrande. Det drabbas av samma process det ska skydda mot. Immunceller blir själva senescenta — de tappar sin förmåga att identifiera och eliminera de celler som borde vara borta. Forskningen kallar det immunosenescens.
Resultatet är en ond cirkel: senescenta celler ackumuleras, belastar immunförsvaret, som i sin tur tappar förmågan att rensa dem. Ackumuleringen accelererar — särskilt efter 60.
Vad säger forskningen?
Intresset för cellulär senescens har exploderat det senaste decenniet. Forskare vid bland annat Mayo Clinic, MIT och University of Texas Health har drivit fältet framåt. Studier har kartlagt hur senescenta celler bidrar till åldersrelaterade tillstånd — från nedsatt fysisk funktion till förändrad vävnadsstruktur.
2018 publicerades en studie i tidskriften EBioMedicine som jämförde tio naturligt förekommande flavonoider och deras förmåga att rikta in sig på senescenta celler. Resultaten visade tydliga skillnader i effektivitet mellan substanserna.
En av de mest centrala insikterna från forskningen: senolytiska ämnen — substanser som i prekliniska studier visat förmåga att rikta in sig på senescenta celler — ges inte dagligen. De administreras som korta, intensiva interventioner följda av vila. Det intermittenta upplägget, inte daglig dosering, har blivit den dominerande strategin i klinisk forskning.
Forskningsfältet är fortfarande ungt. De flesta studier är prekliniska — utförda i cellkulturer och djurmodeller. Men de kliniska prövningarna pågår, och riktningen är tydlig: cellulär senescens har gått från att vara ett akademiskt begrepp till att bli ett av de mest aktiva forskningsområdena inom åldrande.
Varför spelar det roll?
Senescenta celler är inte en randnotering i biologin. De är en av de tolv definierade orsakerna till att vi åldras. De driver inflammation, belastar immunförsvaret och påverkar omgivande vävnad — tyst, gradvis och kumulativt.
Du märker det inte. Och det är poängen.
Läs om forskningen bakom det senolytiska protokollet →
Källor: López-Otín et al., "Hallmarks of Aging: An Expanding Universe," Cell, 2023. Zhu et al., "New agents that target senescent cells," EBioMedicine, 2018. Kirkland & Tchkonia, "Cellular Senescence," Mayo Clinic, 2017.
