NAD har på ganska kort tid gått från att vara ett okänt begrepp inom biokemi till något det pratas allt mer om inom longevity. Och intresset är inte taget ur luften. NAD finns redan i kroppens alla celler och behövs bland annat för att omvandla näring till energi och för flera av de processer som hjälper cellerna att fungera över tid.
Så vad är NAD egentligen? Varför har det blivit så intressant inom forskning om åldrande – och går det faktiskt att påverka våra NAD-nivåer?
Vad är NAD?
NAD står för nikotinamidadenindinukleotid och är en molekyl som finns i alla våra celler.
Namnet är komplicerat. Funktionen är enklare.
NAD fungerar som ett koenzym – en molekyl som andra enzymer behöver för att kunna göra sitt jobb. En av de viktigaste uppgifterna är att hjälpa cellerna att omvandla maten vi äter till användbar energi.
Men NAD gör mer än så.
NAD+ behövs också av enzymer som är involverade i bland annat cellsignalering, stressrespons och DNA-reparation. Hit hör till exempel sirtuiner – en grupp enzymer som fått mycket uppmärksamhet inom forskningen om åldrande.
"NAD är ingen ny anti-aging-molekyl. Det är en grundläggande del av vår biologi."
Varför är NAD intressant när vi blir äldre?
När vi åldras förändras många av de system som hjälper våra celler att fungera som de ska – bland annat energiomsättning, reparationsprocesser och kroppens sätt att hantera cellulär stress.
NAD är involverat i flera av de här processerna.
Det är en viktig anledning till att forskare har blivit allt mer intresserade av om man genom att påverka NAD-metabolismen också kan stödja cellernas normala funktion när vi blir äldre.
Studier på celler och djur har visat mycket intressanta resultat, och forskningen på människor växer snabbt.
Det vi redan vet är att NAD har en central biologisk roll – och att systemet går att påverka.
Det forskarna fortfarande försöker förstå är vad förändrade NAD-nivåer betyder för vår hälsa på lång sikt.
Går det att höja NAD?
Ja.
Kroppen kan själv bilda NAD+ från flera olika ämnen. Några av dem brukar kallas NAD-prekursorer – alltså byggstenar som kroppen kan använda för att producera NAD+.
Två av de mest omtalade är:
NR – nikotinamidribosid
NMN – nikotinamidmononukleotid
Båda ingår i kroppens NAD-metabolism, men NR har undersökts i flera kontrollerade studier på människor.
I en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie fick deltagarna 100, 300 eller 1 000 mg NR per dag.
Redan efter två veckor hade mängden NAD+ i helblod i genomsnitt ökat med:
100 mg NR → +22 %
300 mg NR → +51 %
1 000 mg NR → +142 %
Ökningen var dosberoende och låg kvar på en förhöjd nivå under studien.
Det är en av anledningarna till att NAD-prekursorer har fått så mycket uppmärksamhet.
Det handlar alltså inte bara om en teoretisk mekanism. Studier på människor visar att NAD-metabolismen faktiskt går att påverka.
Varför är det intressant att höja NAD?
För att NAD inte bara ligger lagrat i våra celler.
Det bildas, används, bryts ner och återvinns hela tiden.
NAD+ behövs för vår normala energiomsättning. Det används också av enzymer som sirtuiner och PARP, som bland annat är involverade i cellernas stressrespons, genreglering och DNA-reparation.
Tanken bakom att stödja NAD-metabolismen är därför ganska enkel:
Om NAD behövs för flera viktiga processer i cellerna kan det vara intressant att stödja tillgången till NAD för de system som använder det.
Det betyder inte att man har visat att högre NAD bromsar människans åldrande eller förlänger livet. Det är betydligt större frågor, och forskningen pågår fortfarande.
Men två saker vet vi:
NAD har en central roll i cellernas biologi – och NAD-metabolismen går att påverka hos människor.
Vad är skillnaden mellan NAD, NR och NMN?
Begreppen blandas ofta ihop.
En enkel förklaring är:
NAD+ är molekylen som cellerna använder.
NR och NMN är byggstenar som kroppen kan använda för att producera NAD+.
Både NR och NMN studeras på människor. I dagsläget finns det inte tillräckligt bra kliniska data för att säga att den ena generellt ger bättre långsiktiga hälsoeffekter än den andra.
För den som är ny på området är det viktigaste egentligen bara detta:
När vi tillför en NAD-prekursor ger vi kroppen mer material som den kan använda för att bilda NAD+.
Hur snabbt kan NAD påverkas?
Biologiskt kan det gå ganska snabbt.
I studien ovan gick det att mäta ökade NAD+-nivåer i blodet redan efter två veckor. Även andra kontrollerade studier har visat att NR effektivt kan påverka NAD-metabolismen hos medelålders och äldre personer.
Men en mätbar förändring av NAD betyder inte automatiskt att man känner en tydlig skillnad efter två veckor.
NAD är en del av cellernas grundläggande biokemi. Det är inte ett stimulerande ämne där en omedelbar känsla är beviset på att något händer.
Vissa människor upplever förändringar över tid. Andra märker inget särskilt alls.
Det vi kan mäta är förändringen i NAD-metabolismen. Hur den upplevs kan skilja sig mycket från person till person.
Är NR välstuderat?
NR har nu undersökts i flera kliniska studier på människor.
I kontrollerade studier har det generellt varit väl tolererat i de doser och under de tidsperioder som undersökts, även hos medelålders och äldre personer.
Som med alla kosttillskott spelar den individuella situationen roll. Den som är gravid, ammar, har en sjukdom eller använder läkemedel bör rådgöra med relevant vårdgivare innan användning.
Så arbetar Lifeseeds med NAD
Det var den här helhetsbilden av NAD som låg bakom utvecklingen av Nexus.
Att ge kroppen en byggsten för att producera mer NAD är en viktig början. Men NAD fungerar inte isolerat.
Det bildas, används och återvinns hela tiden.
Därför utvecklade vi Nexus för att göra mer än att bara tillföra ytterligare en NAD-prekursor.
NR ger kroppen en byggsten som kan användas för att producera NAD+. Studier på människor visar att NR kan höja NAD+ i blodet.
Luteolin valdes bland annat för sin koppling till CD38 – ett enzym som förbrukar NAD+. Laboratoriestudier har visat att luteolin kan hämma aktiviteten hos humant CD38.
Pterostilben har studerats för sin koppling till sirtuiner – NAD+-beroende enzymer som är involverade i bland annat cellernas metabolism, stressrespons och reparationsprocesser.
Nexus innehåller också aktiva former av folat, vitamin B6 och vitamin B12, som stödjer kroppens normala metabola processer, bland annat homocysteinmetabolismen.
Tänk på NAD som vatten i en hink.
Att fylla på mer vatten är viktigt. Men det är också relevant att förstå var vattnet används och var det försvinner.
Det är grundtanken bakom Nexus:
Inte bara mer av en enskild NAD-prekursor – utan en formula utvecklad utifrån hur NAD-systemet fungerar som helhet.
_________________________________________________________________________
Vetenskapliga referenser
Migaud ME, Ziegler M, Baur JA. Regulation of and challenges in targeting NAD+ metabolism. Nature Reviews Molecular Cell Biology. 2024;25:822–840.
Vinten KT, Trętowicz MM, Coskun E, van Weeghel M, Cantó C, Zapata-Pérez R, Janssens GE, Houtkooper RH. NAD+ precursor supplementation in human ageing: clinical evidence and challenges. Nature Metabolism. 2025;7:1974–1990.
Conze D, Brenner C, Kruger CL. Safety and Metabolism of Long-term Administration of NIAGEN (Nicotinamide Riboside Chloride) in a Randomized, Double-Blind, Placebo-controlled Clinical Trial of Healthy Overweight Adults. Scientific Reports. 2019;9:9772.
Martens CR, Denman BA, Mazzo MR, Armstrong ML, Reisdorph N, McQueen MB, Chonchol M, Seals DR. Chronic nicotinamide riboside supplementation is well-tolerated and elevates NAD+ in healthy middle-aged and older adults. Nature Communications. 2018;9:1286.
Kellenberger E, Kuhn I, Schuber F, Muller-Steffner H. Flavonoids as inhibitors of human CD38. Bioorganic & Medicinal Chemistry Letters. 2011;21(13):3939–3942.
Zhang L, Zheng J, Tie X, Lin T, Yang W, Li Z, Zou Y, Guan G, Liu P, Luo W, Li Z. Pterostilbene and its nicotinate derivative ameliorated vascular endothelial senescence and elicited endothelium-dependent relaxations via activation of sirtuin 1. Canadian Journal of Physiology and Pharmacology. 2021;99(9):900–909.
